Samhällsnyttiga hundar

Svenska Brukshundklubben är en frivillig försvarsorganisation, med uppdrag att rekrytera och utbilda hundar och personal till Försvarsmakten, samt hund-ekipage till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Intresserade medlemmar utbildar här sina privata hundar till Räddningshundar eller Försvarsmakts-hundar. Utbildning sker på lokala brukshundklubbar runt om i landet. Efter avlagt prov kontrakteras godkända hundar till Försvarsmakten för att vid eventuell ofred kallas in för tjänstgöring. Efter avlagt slutprov för Räddingshundar, kan hundekipaget inriktas mot internationell tjänst eller mot andra samverkansparter som Polisen och Sjöräddningen. Verksamheterna är av mycket stor betydelse för total-försvaret och krisberedskapen i samhället och har blivit populär inom Svenska Bruks-hundklubben.

Tävlingsverksamhet Det bedrivs tävlingsverksamhet även för tjänstehundar. Officiella bruksprov i bevakning arrangeras löpande på olika platser i Sverige.Varje år arrangeras Distriktsmästerskap och Försvarsmaktsmästerskap för Försvarsmaktshundar samt Svenskt Mästerskap för Räddningshundar. Både nationella och internationella IPO-R prov arrangeras kontinuerligt inom räddningshundsverksamheten och även ett årligt Världsmästerskap

Försvarsmaktshundens främsta uppgift är att med hjälp av sina välutvecklade hörsel- och luktsinnen, varna sin förare för personer i bevakningsområdet.

Hunden tränas att från fasta posteringar och längs patrullstigar tydligt markera ljud i terräng. Hunden kan på mycket långa avstånd höra en människa som rör sig, och markera detta för sin förare. Hunden varnar på detta sätt sin förare för eventuella inkräktare. Vid patrullering kan hunden även med hjälp av sitt fina luktsinne ta upp och följa spår, genom vittring på marken, och avslöja personer som gömmer sig i terrängen.

På uppdrag av Armén/Hemvärnet och Flygvapnet och Marinen utbildar Svenska Brukshundklubben hundförare och hundar som placeras i Försvarsmaktens olika förband.

Hund och förare ska vara ett komplement till övrig bevakning med huvuduppgift att varna förbanden.

Ammunitionssökande hundar kan med luktsinnets hjälp lokalisera antingen minor, eller vapen. Hundarna, med sina förare, används framför allt i internationella insatsstyrkor.

Sedan slutet av 1990-talet har Brukshundklubben hjälpt Försvarsmakten att grundutbilda hundar till en AmSökhund-pool.

Denna hunds främsta uppgift är att med hjälp av sitt väl utvecklade luktsinne söka rätt på försvunna personer.

Svenska Brukshundklubben har sedan 1980-talet bedrivit utbildning av räddnings-hundar på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Några av Räddningshundens uppgifter är att bland rasmassor, vid t.ex. jordbävningar, söka upp och markera personer som begravts i rasområden. Räddningsarbetet ställer stora krav på att hunden accepterar besvärliga miljöer med bl. a. lösa underlag, höga höjder, rök, buller och eld. Hunden tränas att söka av stora områden för att känna personvittring och att markera instängda personer. Räddningspersonal kan på detta sätt koncentrera sitt arbete och snabbt undsätta innestängda och skadade.

Räddningshundarna kan också göra betydelsefulla insatser vid andra katastrofer och händelser, t ex vid tågolyckor, vid sök efter försvunna personer eller vid sjöräddnings-insatser. Flera kommuner har idag tillgång till räddningshundar för insatser vid olika former av krissituationer. En specialstyrka med räddningshundsekipage är beredda att med kort varsel göra insatser på katastrofplatser över hela världen.

Hundens ras har ingen betydelse vid utbildningen till Räddningshund, även blandraser är välkomna. Det viktiga är att hund och förare har rätt kvaliteter.
Både nationella och internationella IPO-R-prov arrangeras kontinuerligt inom räddnings-hundsverksamheten. Varje år hålls också ett svenskt mästerskap och världsmästerskap för räddningshundar.

Svenska Brukshundklubben utbildar bevakningshundar och förare till Försvarsmakten. För att de medlemmar som valt att intressera sig för denna verksamhet skall få ytterligare möjligheter att aktivera sig och sina hundar har tävlingsgrenen Bruksprov bevakning införts.

Grenen är relativt ung men börjar intressera fler och fler medlemmar. Grenen består dels av fältprov och dels lydnadsprov. Man kvalificerar sig till tävlan i grenen genom att uppnå kvalificeringspoäng i appellklass eller genom att utbilda och certifiera hunden som bevakningshund. Certifierade hundar har alltid företräde till proven. Även icke registrerad hund som är certifierad som bevakningshund äger rätt att delta.

Mästerskap i form av Försvarsmaktsmästerskap anordnas årligen, FMM.

Lydnadsprogrammet i bruksprov bevakning Lydnadsprogrammet är en obligatorisk del i bruksprovet och svårighetsgraden ökar för varje klass.

Patrullering med spårupptag Spår föregås av patrullering med spårupptag. Hunden föres i koppel och skall under patrulleringen markera och ta upp ett spår. När hunden spårat en kortare sträcka i koppel beordras föraren göra halt. Ekipaget skall lugnt avvakta till dess att tävlingsledaren ger order om att byta till sele och spårlina och därefter fortsätts spårarbetet. Markering och upptag av spår efter person är en mycket viktig förmåga för en tjänstehund och användes mycket ofta av både försvar och polis.

Spårning Spårarbetet genomförs i sele och lina. Spåret har gåtts av en person. Längd och ålder på spåren varierar mellan klasserna. I spåret placeras apportföremål av olika material som hunden skall markera och som föraren redovisar vid spårets slut.

Patrullering Föraren patrullerar en sträcka med hund, längden varierar mellan klasserna. Figuranter placeras på ömse sidor av patrullsträckan. Hunden skall markera figuranterna antigen genom luftvittring eller med hörseln. En figurant är placerad så att vittringen av denna förflyttar sig in över patrullstigen och den andra på motsatta sidan är i rörelse för att hunden skall uppfatta de ljud som figuranten åstadkommer. Avståndet till figuranterna blir längre ju högre upp i klasserna man tävlar.